1741-1807,Swiss neoclassical painter and graphic artist. From her youth she was known for her artistic, musical, and linguistic abilities. She went to England, where she enjoyed success as a fashionable portrait painter and decorator. A protegee of Sir Joshua Reynolds, Kauffman was one of the original members of the Royal Academy. She often decorated houses designed by the Adam brothers. After her marriage in 1781 to the Venetian painter Antonio Zucchi, she lived in Italy, where she flourished in artistic and literary circles. Reynolds, Winckelmann, Goethe, and Garrick commissioned her to paint their portraits. Representative works include Religion (National Gall., London); Self-Portrait (Staatliche Museen, Berlin); and the etchings of L'Allegra and La Pensierosa. The British Museum has a collection of her drawings and prints.  Related Paintings of Angelika Kauffmann :. | Selbstbidnis mit Zeichenstift | Punktierstich | Selbstbildnis | Bozzetto zu Amor und Psyche | Die Kronung Mariens durch die Heiligste Dreifaltigkeit |
Related Artists:
William J.Glackens
March 13.1870-May 22.1938,American painter and illustrator. He graduated in 1889 from Central High School, Philadelphia, where he had known Albert C. Barnes, who later became a noted collector of modern art. He became a reporter-illustrator for the Philadelphia Record in 1891 and later for the Philadelphia Press. In 1892 he began to attend evening classes in drawing at the Pennsylvania Academy of Fine Arts, studying under Thomas Anshutz. In the same year he became a friend and follower of Robert Henri, who persuaded him to take up oil painting in 1894.
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
Henri-Lucien Doucet
(1856-1895) was a French figure and portrait painter, born in Paris, where he studied under Lefebvre and Boulanger, and in 1880 won the Prix de Rome. His pictures are usually piquant, sparkling representations of modern life, eminently Parisian in style, but the audacious realism of his earlier work is not maintained in his later, which is somewhat characterless. His portraits in pastel are also notable. His most widely known picture is Apres le bal (After the Ball, 1889). Other excellent examples are the portraits of Celestine Galli-Marie as Carmen (1884, Marseille Museum), La princesse Mathilde Laetitia Wilhelmine Bonaparte and My Parents (1890, Lyons Museum), A Spanish Woman (Pontoise Museum), and Nude Figure (1890). He was awarded a first-class medal for pastel in 1889 and the Legion of Honour in 1891. His painting A Skating Party, of 1893, was exhibited at the Chicago World Fair or the World's Columbian Exposition, which was held from May to October 1893 in Chicago in honour of the 400th anniversary of Columbus' discovery of the New World. Goupil made a limited edition first impression photogravure of the painting.